Per Hansson Söderberg

1724 - 1778  (53 år)

• Namn	Per Hansson Söderberg
  Födelse	21 Dec 1724	Söderbärke, Kopparbergs län   [1, 2]
  Kön	Man
  Mantalsskrivning	21 Dec 1724	Tolvsbo, Söderbärke, Kopparbergs län   [1, 3]
  	Rötterna i Bergslagen (Tolvsbo, Söderbärke, 1724 – ca 1750) Den här sagan börjar i hjärtat av den svenska bergslagen. Den 24 april 1724 föddes en liten pojke på Tolvsbo gård i Söderbärke socken, i södra Dalarna. Han döptes till Pehr. Han föddes rakt in i järnets värld; hans far, Hans Larsson, var masmästare – en högt aktad och ansvarsfull position vid hyttan, där han styrde över smältningen av malmen. Pehrs mor, Kerstin Jacobsdotter, skötte det stora hushållet på gården. Att växa upp i Tolvsbo innebar att Pehr ständigt hade doften av träkol och ljudet av forsen och vattenhjulen i sin närhet. Som son till en masmästare fanns det nog en förväntan på att han skulle stanna i bruksmiljön, men Pehr drogs inte till hyttan som sin far. Han fascinerades istället av smedjan. Han ville forma järnet, inte bara smälta det. När han blev äldre lämnade han Tolvsbo för att lära sig hantverket som plåtsmed, ett yrke som krävde enorm skicklighet, precision och muskelkraft för att hamra ut det glödande järnet till jämna plåtar.
  Mantalsskrivning	ca 1750	Skinnskatteberg, Västmanlands län   [4]
  	Familjen och hantverket (Skinnskatteberg, 1750-talet – 1764) Som fullärd och stark ung smed drog Pehr söderut över länsgränsen till Västmanland och Skinnskatteberg som plåtsmed. Det var här hans vuxna liv på allvar tog fart. Här träffade han sitt livs kärlek, Kierstin Hansdotter, en jämnårig kvinna född sommaren 1726. De gifte sig och byggde ett hem vid bruket. Livet var strängt och fyllt av sot och värme från ässjan, men familjen växte och frodades. År 1752 föddes deras första son, som fick namnet Hans efter sin farfar masmästaren. Därefter kom barnen i jämn takt: Petter (1754), Anna (1757), Jacob (1759) och lilla Brita Stina (ca 1764). Pehr hade nu blivit en etablerad och erkänt duktig plåtsmed. Ryktet om de skickliga bergslagssmederna spred sig söderut, till landskap som ville bygga upp sin egen bruksindustri. Och Pehr var redo för ett äventyr.
  Mantalsskrivning	1762	Tolvsbo, Söderbärke, Kopparbergs län   [3]
  	Mellanlandningen och uppbrottet till Garphyttan (1762–1764) När Pehrs kontrakt eller anställning vid Skinnskattebergs plåtbruk löpte ut (eller om bruket minskade sin produktion) 1762, stod familjen plötsligt utan fast punkt. Pehr gjorde det som många smeder gjorde i glappen mellan två anställningar: han tog med sig hustrun Kierstin och de fyra små barnen och återvände hem till rötterna i Tolvsbo i Söderbärke. Där fick de husrum hos Pehrs bror, Hans Hansson, som nu hade tagit över fädernegården efter deras far masmästaren. Hans vistelse i barndomshemmet var dock bara en tillfällig mellanlandning innan han lämnade för nytt arbete.
  Mantalsskrivning	1764	Garphyttan, Tysslinge, Örebro län   [3, 5]
  	Redan senare samma år, 1764, fick han napp och familjen bröt upp från Tolvsbo för att flytta tvärs över landskapsgränsen till Närke och Garphyttans bruk. Det är här, vid det stora bruket, som något avgörande händer. Kanske för att skilja sig från alla andra "Hanssöner" och för att visa stolthet över sitt ursprung, antar han namnet Söderberg (förmodligen efter Söderbärke). För första gången ser vi namnet i kyrkböckerna. Det är inte längre bara Pehr Hansson som söker arbete – det är den professionella plåtsmeden Söderberg. Men Garphyttan visade sig också vara en kortvarig anhalt, för i september 1765 packade den kringresande smedsfamiljen sina tillhörigheter och styrde kosan mot Västergötland och Fröjered för att bli Mäster Söderberg.
  Mantalsskrivning	Sep 1765	Annefors, Fröjered, Skaraborgs län   [6, 7, 8, 9]
  	Pionjären tar sitt namn (Annefors bruk, Fröjered, 1764 – ca 1772) Senvintern eller våren 1764/1765 kom erbjudandet som skulle förändra familjens liv. Det nyanlagda Annefors bruk i Västergötland hade precis fått privilegier för att starta ett stort plåtsmide. De behövde expertis från Bergslagen, och förmodligen värvade de Pehr. Tiden i Fröjered var en period av nybyggaranda, men den kantades av stor sorg. Mitt i den smällkalla vintern i januari 1766, bara månader efter att de anlänt, insjuknade den äldste sonen Hans i "huvud- och bröstvärk". Han dog, knappa 14 år gammal. Det var ett fruktansvärt slag för familjen. Men Mäster Söderberg och hans hustru Kierstin kämpade vidare. Sönerna Petter och Jacob började nu växa till sig och tillbringade allt mer tid nere vid hammaren med sin far.
  Mantalsskrivning	ca 1773	Källefall, Daretorp, Skaraborgs län   [10, 11, 12, 13, 14]
  	Den sista smedjan (Källefalls bruk, Daretorp, ca 1773 – 1778) Ett skickligt rykte reser snabbt. Omkring 1772/1773 anlades ytterligare en plåthammare i Västergötland, denna gång vid Källefalls bruk i Daretorps socken. Återigen kallades Mäster Söderberg in. Familjen flyttade till Källefall, och nu hade Pehr inte längre bara småpojkar till hjälp. Smedjan blev ett riktigt familjeföretag. Vid kniphammaren stod nu den åldrande men erfarne mästaren Pehr, flankerad av sina starka söner Petter och Jacob, och till och med en lärogosse vid namn Jonas. Hemma i stugan styrde "Tub" (hustru Kierstin) och dottern Anna över hushållet för att se till att de hårt arbetande smederna hade mat på bordet. Pehr fick uppleva glädjen i att se sina söner bli fullfjädrade skattebetalande män och ta över hantverket. Men smedsyrket slet hårt på kroppen. År 1778, efter ett helt liv framför den heta ässjan, drabbades Pehr av en svår inre blödning (invärtes blinda gyllenådern). Han avled på Källefalls bruk, 54 år gammal. Efter hans död står hustrun Kerstin listad som utfattig.
  Död	13 Aug 1778	Daretorp, Skaraborgs län   [15]
  	Orsak: Blinda gyllenådern
  	Gyllenåder var 1700- och 1800-talets medicinska term för hemorrojder. Namnet kommer från en gammal (och bisarr) läkaridé om att blödningar från ändtarmen rullade ut "gyllene" eller renande blod som skyddade kroppen mot andra sjukdomar. Att den var "blind" innebar att den inte syntes på utsidan, och "invärtes" betyder att blödningen skedde inuti kroppen. I själva verket dog han med stor sannolikhet av ex. massivt inre blödande magsår, brustna åderbråck i matstrupen eller extremt svåra inre blödningar i mag-tarmkanalen. Bristen på blod och den inre chocken blev förmodligen hans död.
  Bouppteckning	16 Okt 1779	Dimbo häradsrätt   [16]
  Sysselsättning	Plåtsmed
  Person-ID	I12433	Andreas släktträd
  Senast ändrad	21 Apr 2026

  
  

  Far	Hans Larsson,   f. 1691, Söderbärke, Kopparbergs län d. 30 Mar 1752, Söderbärke, Kopparbergs län (Ålder 61 år)
  Mor	Kerstin Jakobsdotter Garneij,   f. 23 Jul 1699, Söderbärke, Kopparbergs län d. 27 Feb 1767, Söderbärke, Kopparbergs län (Ålder 67 år)
  Familjens ID	F4027	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

• Händelse-karta

  Födelse - 21 Dec 1724 - Söderbärke, Kopparbergs län Mantalsskrivning - 21 Dec 1724 - Tolvsbo, Söderbärke, Kopparbergs län Mantalsskrivning - ca 1750 - Skinnskatteberg, Västmanlands län Mantalsskrivning - 1762 - Tolvsbo, Söderbärke, Kopparbergs län Mantalsskrivning - 1764 - Garphyttan, Tysslinge, Örebro län Mantalsskrivning - Sep 1765 - Annefors, Fröjered, Skaraborgs län Mantalsskrivning - ca 1773 - Källefall, Daretorp, Skaraborgs län Död - Orsak: Blinda gyllenådern - 13 Aug 1778 - Daretorp, Skaraborgs län  = Länk till Google Earth

  
  

• Källor

  [S679124917] Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 102 / sid 94 (AID: v132225.b102.s94, NAD: SE/ULA/11521). [S679124970] Söderbärke (W) C:4 (1723-1730) Bild 26 / sid 42 (AID: v132273.b26.s42, NAD: SE/ULA/11521). [S679124934] Söderbärke (W) AI:5 (1750-1771) Bild 159 / sid 307 (AID: v132226.b159.s307, NAD: SE/ULA/11521). [S679124944] Skinnskatteberg (U) AI:5b (1753-1769) Bild 148 / sid 211 (AID: v74005.b148.s211, NAD: SE/ULA/11336). [S679124946] Tysslinge (T) AI:3 (1765-1772) Bild 215 / sid 201 (AID: v52416.b215.s201, NAD: SE/ULA/11610). [S679124948] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:136 (1766) Bild 1920 / sid 365 (AID: v401887.b1920.s365, NAD: SE/GLA/12599). [S679124950] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:140 (1768) Bild 2020 / sid 379 (AID: v401891.b2020.s379, NAD: SE/GLA/12599). [S679124951] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:142 (1769) Bild 2420 / sid 457 (AID: v401893.b2420.s457, NAD: SE/GLA/12599). [S679124952] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:144 (1770) Bild 1730 / sid 333 (AID: v401895.b1730.s333, NAD: SE/GLA/12599). [S679124953] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:150 (1773) Bild 2230 / sid 427 (AID: v401901.b2230.s427, NAD: SE/GLA/12599). [S679124954] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:152 (1774) Bild 2210 / sid 427 (AID: v401903.b2210.s427, NAD: SE/GLA/12599). [S679124956] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:154 (1775) Bild 2210 / sid 421 (AID: v401905.b2210.s421, NAD: SE/GLA/12599). [S679124957] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:156 (1776) Bild 2100 / sid 405 (AID: v401907.b2100.s405, NAD: SE/GLA/12599). [S679124958] Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:158 (1777) Bild 2090 / sid 405 (AID: v401909.b2090.s405, NAD: SE/GLA/12599). [S679124955] Daretorp (R) C:2 (1755-1840) Bild 171 / sid 331 (AID: v26616.b171.s331, NAD: SE/GLA/13087). [S679124971] Dimbo häradsrätt (R) FII:11 (1778-1780) Bild 146 / sid 281 (AID: v143547.b146.s281, NAD: SE/GLA/11025).